lördagen den 21:e maj 2011

Parti 2. Nilsson - Lindahl

Ett parti ur LASK open HT10, en turnering jag ganska överraskande vann terminen dessförinnan. Tyvärr var jag helt utan chans att försvara titeln, dels på grund av Axel Smith som ångvältade hem alltsammans, och dels på grund av oerhörda svårigheter med att vinna schackpartier.


Nilsson, Anders (2079) – Lindahl, Emil (2281) [A19]

1. c4 Sf6 2. Sc3 e6 3. e4 c5 
3…d5 är tydligen huvudvarianten i denna öppning men hur man behandlar de typställningar som uppkommer efter antingen det omedelbara 4.e5 Se4 eller 4 cxd5 exd5 5.e5 Se4 har jag ingen aning om. Jag hoppades det skulle bli enklare att ”räkna ut” teorin efter 3…c5, helt enkelt.
4. e5 Sg8 Aktiva pjäsposteringar är viktigt i schack.
5. d4 cxd4 6. Dxd4 Sc6 7. De4 d6 8. Sf3 dxe5 9. Sxe5 Sf6 Jag tänkte att om det inte förlorar omedelbart efter avslag på c6 borde det vara OK. Det är det också.

Efter 9...Sf6

10. Sxc6 Db6 11. Df3 bxc6 12. Ld3 Dittills hade vi följt bland annat följt ett parti mellan de inte helt schackligt ignoranta Korchnoi – Karpov, där den förstnämnda valde 12. Le2. Det sägs att Rybka föredrar Nilssons drag.
12…Le7 13. O-O Lb7 14. Lf4 Td8 15. Tfd1 O-O 16. Dh3 g6 

Ställningen innan 16...g6

Utvecklingen är fullbordad efter någorlunda naturliga utvecklingsdrag och det är dags att se över ställningen. Vit bör stå något bättre i kraft av bättre struktur och viss utrymmesfördel. Svart lider dock inte nämnvärt av den bondemässigt splittrade damflygeln ännu. Dessutom hotar svart nästan bonden på b2, även om den fram tills nu varit indirekt garderad på grund av Tab1 och löparen på b7 står prekärt. 17.Td2 med koll på b2 följt av dubblering på d-linjen känns som en god plan för vit, men Nilsson väljer ett mycket ballare alternativ.
17. Lg5?! Dxb2 Föregånget av frustrerande schackmatematik. 

17... Dxb2

18. Tab1 Dxc3 19. Txb7 De5 vilket var draget jag förlitade mig på (Da3/a5 är tänkbara alternativ). Nu hänger det lite överallt.

Förvirring efter 19...De5. 

Några variantexempel:
Efter 20.Txe7 tar jag på g5 med klar fördel.
Efter 20.f4 för att hota och gardera samtidigt vinner svart efter 20…Dd4+ 21. Kf1 Se4
Om vit istället försöker sig på det till synes lovande 20. Dh4 med kvarstående hot på e7 och indirekt mot f6 vinner svart efter 20…Txd3!, och vits svaghet på sista raden leder till allmän jobbighet. Vit bör således ställa in sig på utjämning.
20. Dg3 (De3 är marginellt bättre och forcerar dambyte) Dc5 21.Le3 Da3 22. Lc1 Dc5 23. Le3 Med remianbud, vilket det aktuella turneringsläget och måhända också ställningen rekommenderade mig att avböja.
23…Dh5!? Det bästa och lurigaste vinstförsöket. Vit måste här avveckla till ett hårfint sämre slutspel med 24.Df3 Andra försök: 24.f3 Ld6! 25.Dh3 Lc5!, med starkt initiativ. 24.Tf1 bemöts på samma sätt och 24.Tbb1 bemöts med partifortsättningsdraget. 24. Td2?? Svart drar och vinner.

Svart drar och vinner

24...Se4! 0-1.

God afton.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar