tisdagen den 24:e maj 2011

Parti 3. Lindahl - Frisk

Aftonens inlägg ämnar behandla ett angreppslystet Chigorin-parti som utspelade sig i Pippi Långstrump-byn Laholm för alldeles lagom länge sedan. Det rör sig närmare bestämt om den sjätte ronden i Deltalift Open 2010, där Hans i ronden dessförinnan vunnit ett tjusigt parti mot min klubbkamrat Tom Rydström. Detta förpliktigar - enligt outtalad klubbkodex - till åtminstone ett försiktigt försök till revansch. Så här gick det.

Lindahl, Emil (2282) – Frisk, Hans (2091) [D07]
1. d4 d5 2. c4 Sc6

Efter 2... Sc6. Chigorin.

Chigorin. Ett inte helt oväntat öppningsval för mig, har sett Hans spela denna tveeggade historia ett par gånger tidigare. 
3. cxd5 Dxd5 4. e3 e5 5. Sc3 Lb4 6. Ld2 Lxc3 7. Lxc3 exd4 8.Se2! Ett ganska estetiskt tilltalande drag som får ett utropstecken uteslutande för att det ser bra ut. Vit har naturligtvis inga ambitioner att dra på sig en isolerad bonde utan anledning. 
8...Lg4 Det vanligaste är här något i stil med 8…Sf6 9.Sxd4 0-0 10.Sb5 och svart bör offra bonden på c7 och satsa på att matta vit med 10…Dg5 som en god start. 

Analysdiagram efter 10...Dg5, en något sundare variant av Chigorin

9. f3 Det kan tyckas se ut som att svart vinner efter 9…Lxf3 10.gxf3 Dxf3 eftersom både tornet på h1 och löparen på c3 hänger. 

Analysdiagram efter 10...Dxf3. Vit spelar Lxd4!, med fördel

Vit spelar dock det irriterande lugna 11. Lxd4/(Sxd4?!), efter vilket g7 och så småningom tornet på h8 hänger löst. 9…O-O-O 10. Sxd4 (10. fxg4 dxc3 är förkastligt.) 10...Sf6?! Nu är det ett genuint pjäsoffer som vit kan anta om han har en susning om hur man spelar därefter. Jag är dessvärre inte inkluderad i den kategorin och föredrar dessutom att vara livrädd. 


Partiställningen efter 10...Sf6?!
Partiet fortsatte: 11. Le2 The8 12. Dd2 Lh5 13. 0-0 Dg5 14. Lc4

14. Lc4

Dags att börja tänka en smula, kanske. Efter bonderovet 14… Dxe3+ 15. Dxe3 Txe3 får vit ett fördelaktigt mitt/slutspel efter 16. Sf5!  och svarts bästa, men undermåliga försök, är att offra kvalité på c3. 14...Se5 15. Le2 Sc6 16. Lc4 Se5. Efter en dragupprepning inbillade jag mig själv att jag hade koll på ställningen och spelade 17. Lb5!

Ställning efter 17. Lb5!

Det här är förmodligen ett bra drag och svart måste själv börja tråkspela för att inte förlora material. Till exempel: 17…c6? 18.f4! Se4 19. Dc2! och vit står klart bättre. 17…Txd4?! 18. Lxd4 Sxf3 19. Txf3 Dxb5/Lxf3 är ett bättre försök men otillräckligt. Bäst verkar det sundtrista 17…Sed7 och partiet blir något mindre tok-konkret. Vit står bättre också här. Hans väljer aggressiv konkretion. 17... Sxf3+ 18. Txf3 Lxf3 om 18... Txd4 19. Tg3! Och vit vinner. 

Analysdiagram efter 19.Tg3!


Partiställning efter 18... Lxf3

19. Lxe8 Ld5 20. Lb5 c5 21. Tc1! Och vit har en vinnande ställning. Springaren på d4 kan inte slås på grund av 21…cxd4? 22. La5+! Svart testar en sista sving. 21...Lxg2? 22. h4! ...varpå den svarta damen inte kan hålla kontakt med både g2 och e3 längre:

Ställning efter 22. h4!

Om jag spelat det oöverkomligt, smärtsamt dåliga 22. Dxg2??(?), hade jag förlorat efter 22…Dxe3+ och aldrig kunnat spela ett parti schack igen. 22...Dxh4 23. Dxg2 cxd4 24. Le1+ 1-0

24. Le1+. 1-0.

Tack, adjö och god kväll.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar