söndagen den 29:e maj 2011

Rolf Martens minnesturnering och GM-fejder

Under gårdagen deltog jag i min första snabbschacksturnering på år och dagar - Rolf Martens minnesturnering. Det blev en tämligen underhållande tillställning där jag fick möta 3 av startfältets 4 GM-deltagare, utan vidare framgång. Hans Tikkanen imponerade och tog hem turneringen på 7,5/8, där jag efter en anskrämligt dålig öppning bidrog med ett av poängen. I nästsista ronden fick jag nöjet att möta Sveriges förmodligen bästa schackspelare genom tiderna, den gode Ulf Andersson. Efter en anspråkslös fjantvariant av Trompowsky (fjantigheten var helt och hållet mitt ansvar, liksom anspråkslösheten) kom jag fram till att jag skulle spela sunt, byta av en större mängd pjäser och hoppas på slutspelet. Så här i efterhand var det kanske inte en av de mest geniala tankeströmningar som någonsin florerat i mitt huvud, med tanke på motståndet.

Lindahl - Andersson Foto: Axel Smith

Lindahl - Andersson

Slutspelets början. Lindahl - Andersson

I det här skedet av partiet har damerna just lämnat byggnaden och vi har entrat ett nästan helt lika slutspel. Svart har en liten fördel i den naturliga springarutposten på d5 samt kontroll över den halvöppna c-linjen, vilken är mer brukbar än e-linjen som vit kontrollerar. Jag tror dock att vit ska hålla remi med ganska god marginal. 20 suboptimala drag senare har vit just tackat för uppmärksamheten. 0-1.

Lindahl - Andersson

Ett par ronder dessförinnan mötte jag den Sigemanaktuella Nils Grandelius och fick upp följande, krampaktiga ställning:

Grandelius - Lindahl

tjena

Vit har just retirerat från f5 till d3 och står naturligtvis bättre. Efter Sd7 med den sofistikerade idén att byta av vits tjusiga springare är det dock inte helt lätt att bryta igenom. Jag fick dessvärre en vid tillfället klart bättre idé och spelade Se4, varpå vit tar den, spelar T1c1 och vinner material.

Jag slutade till sist på en delad åttonde plats som nionderankad, förlorade mot stormästare och vann nästan mot alla jag skulle vinna mot. Slutresultat. Den enda schackliga slutsats jag kom fram till är att jag borde försöka bli bättre. Tack också till LASK för ett trevligt och väl genomfört arrangemang. God söndag.

2 kommentarer:

  1. Hej Emil!
    Du fick möta kvalificerat motstånd! Kan du lägga till partiet där Sebastian Nilsson offrade båda löpare mot Ulf Andersson?
    Tack och tack igen för en jättebra blogg!
    /Lorenzo

    SvaraRadera
  2. Hej Lorenzo!
    Tack för kommentaren, kul att du gillar bloggen! Jag har skickat en förfrågan till Sebastian så får vi se om det dyker upp.

    SvaraRadera