Öppningsteoretisk märklighet i Kazan, del I

Det är finaldags i kandidatmatcherna i Kazan, en utslagsturnering med syfte att vaska fram en värdig utmanare till världsmästaren Anand under sommaren 2012. Huruvida det kommer ske tvistar de lärde om, så jag avstår. Man kan väl dock på sant lokalpatriotiskt manér, konstatera den allmänna sopigheten i att den gode Magnus Carlsen hoppade av cykeln. Istället blev det slutligen de lätt nederlagstippade herrarna Gelfand och Grischuk som gör upp om denna rättighet i bäst av sex partier. I halvtid står det kanske inte helt överraskande 1,5-1,5 men inte utan att en del anmärkningsvärt schack utspelat sig, och då i synnerhet i öppningsfasen.

Parti 2, Gelfand – Grischuk

1.Sf3 c5 2. c4 Sc6 3. Sc3 e5 4. g3 g6 5. Bg2 Bg7 6. a3 Sge7

Efter 6...Sge7

OK, så långt inga konstigheter, bortsett från c3-springarens tvivelaktiga plan i diagrammet.

7. b4?! d5 8.cxd5 Sxd5 9.Sg5!?

Ställning efter nyheten 9. Sg5

Detta pseudostycke till springarutfall har aldrig tidigare spelats bland nyktra stormästare. Konceptet är dock inte obekant i liknande ställningar där draget dels banar väg för löparen på g2, dels ger möjlighet till springarmässig besudling av e4, vilken är en förträfflig ruta för dess fortsatta vidkommanden. I partiställningen finns det naturligtvis mer konkreta ting att oroa sig för för svart, som slag på d5.

9…Sc7 10.d3 cxb4 11.axb4 e4!

11...e4!

Med oklar korrelation mellan utropstecknet och dragets kvalitet. Det är snudd på hybris att ens försöka analysera komplikationerna som följer.

12. Sgxe4 f5 13. Lg5 Lxc3+ 14. Kf1 Dd4 Enda draget.

14...Dd4

I den här ställningen spekulerade kommentatorerna på ICC i draget 15. Lf6?, som frågetecknet antyder är det inget vidare efter 15…Lxa1 16. Lxd4 Lxd4 och svart får fantastiskt med trä för damen sin. Det enda alternativet är således den spelade pjäsgambiten.

15. Sxc3 Dxc3 16. Lf4 Sb5 17. Tc1 Df6 18. Tc5 a6 19. Lxc6 bxc6 20. Le5 Df8 21. Dc1 Ld7 22. Lxh8 Dxh8

22...Dxh8 med en något bättre ställning för svart. Eller?

Krutröken har skingrats, svart har gett tillbaka en kvalité med en efterföljande materiell obalans som gynnar honom. Det saknas öppna linjer för vits torn och han är efter i utvecklingen. Gelfand försvarade sig dock som en skicklig dåre och lyckades hålla remi.

Del II av "Öppningsteoretisk märklighet från Kazan" är att vänta inom en snar framtid. Hej.